Tolvtjärnsloppet

Här kommer en liten tävlingsberättelse från årets stora event, som vi sett fram emot så otroligt mycket – Tolvtjärnsloppet!

Uppladdningen var inte den bästa med en lång bilresa och en begravning dagen innan. Jag hade den lilla tanken ”det här loppet kör jag för henne” i bakhuvudet när jag strosade runt i Svedje och taggade upp, och det kändes bra. Jag hade annars kunnat träna på under veckan och kände mig väl förberedd för tävlingen.  Solen strålade på oss, det var väldigt varmt. Backman skötte snacket i mikrofonen som om han aldrig gjort annat. Alla cyklister såg ovanligt harmoniska ut. Det måste vara den där skogen. Den är bra för själen.

Eftersom jag  inte visste alls hur det skulle kännas idag så hade jag inget annat mål än att göra mitt bästa. Jag hade bestämt att jag skulle ta det lugnt ifrån början hur som helst.

Starten gick, och vi susade iväg. Jag blev stum direkt. Jag tyckte jag körde på bra upp till den lilla gården innan Svedjeberget, då plötsligt en BRUD dyker upp brevid mig och får tätkänning. Vad i….!!! Förvandlingen från Jennie till Horn-Per var ögonblicklig och jag kände att jag måste trycka till lite extra ett tag. Vek in på stigen uppför berget och stressade på lite väl mycket där.  Efter utförskörningen ner från vändplatsen såg jag inte till hotet, och kunde slappna av litegrann i alla fall.

Vi drog på bra mot Getingsta Bodum. Klättringen uppför Edlunds Mördarbacke gick jättebra.

Banan var otroligt fin – kanske var sanden något lösare än då vi körde banan på träning. Endurostigarna bjöd på fina hopp idag också. Livet leker verkligen när man får njuta av sådan cykling. Det är så roligt att man verkligen inte vill bli trött så att man måste sluta.  

Det hela förflöt utan vurpor och intermezzon. Lite krångel med en kedja vid ett tillfälle, annars skötte sig cykeln jättebra. Det var folk här och där efter vägen som hejade, det gör verkligen mycket för humöret. Jätteroligt! Trots den tuffa banan kändes benen pigga och glada hela vägen idag. Kul att se andra Örnar efter banan. Bra kört allihopa!

Sett ur deltagarens synvinkel så fungerade allting perfekt kring tävlingen. Efteråt blev det ett dopp vid Grantobadet och sedan en kopp kaffe och en burgare innan prisutdelningen. Skitmysigt. Jag är supernöjd.

En stor eloge till J-E Backman samt till ALLA andra som på ett eller annat vis ställt upp och bidragit till att denna jättefina tävling kunde genomföras.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Cykelklubben för alla cyklister i Örnsköldsvik