Drömme Triathlon

I Lördags körde jag min fjärde tävling på sju dagar, men var konstigt nog riktigt laddad och kände mig i bättre form än helgen innan.

Med över 100enduro starter i bagaget borde man ju inte vara nervös, men jag måste erkänna att det var nervöst i alla fall. Snart har man provat att tävla i det mesta och borde ju inte tycka att det är något speciellt med publik som tittar på! Kanske är det pga sin kapacitet man funderar, Kaj Glännestrand var med mig ut och fotade och kan nog intyga nervositeten.

Samlingen var kl 09.30 i Drömme och jag hade faktiskt sett fram emot att äntligen få cykla asfalt. Vi skulle simma 250m, Cykla 14km och sen avsluta med 3km löpning.

Jag noterade att vi var ca 5-6st med racer och resten hade hybrider och mtb. Vi startade som sagt med simning, och då speakern sa gå vart det full fart på hela gänget. Jag kände att jag inte skulle stressa för att vara långt framme, jag tog för givet att jag ändå skulle vara bland de sista på detta moment.

Jag gissade ju inte helt fel och var näst sist upp ur vattnet, men en bra förberedd växling till cykel gjorde att jag ändå växlade som sjua eller åtta. Jag såg verkligen fram emot cyklingen, och började genast plocka in på de framför då vi var ute på asfalten. När vi var ute vid Gålsjövägen så var jag helt plötsligt tvåa och riktigt het.(kanske för het…)

I första riktiga uppförskörningen så stack Lars Schedin förbi, och jag parkerade på tredje plats.

När vi var i Sidensjö vid vändningen var jag 200meter efter Lars och hans följeslagare, men Lars var man ju chanslös mot som väntat. Jag vågade inte riktigt trycka på allt i sista backen och ta ikapp de sista metrarna till tvåan, men det skilde inte många meter då vi kom in i växlingen till löpning.

Här såg då allt bra ut och man kände sig ganska het faktiskt… Sen var man som den döende svanen, det var ju löpning kvar!

Insåg direkt då vi sprang iväg samtidigt att detta skulle bli smärtsamt med en så tung kropp. Att springa 3km låter ju kanske inte så farligt, men det är rätt drygt då man inte har ett löpsteg:)

Jag tappade i alla fall från andra/tredje plats till en slutlig nionde plats . Hade inte riktigt kraft att försvara åttonde platsen, och förlorade med ca 2-3dm!

Men jag var klart nöjd ändå med min insats, kände direkt att det är på löpning som den stora potentialen ligger att öka för min del. Och det borde ju inte vara omöjligt med en lättare kropp!

Så det blir nog fler försök nästa år, förhoppningsvis så är jag kanske lite lättare då också.

Alla bilder tagna av Kaj Glännestrand som säkert blev sugen att prova också!

Ett bra arrangemang som jag varmt rekommenderar, och jag återkommer nog.

/Staffan

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.