Kategoriarkiv: Bloggar

Video från XCE-testet

Ikväll var vi 9 stycken som provade på att köra XCE (Cross-Country Eliminator) på en bana som Lars fixat på Varvsberget. Banan är 500 meter lång och man tar sig runt på drygt 2 minuter. Det är både tekniskt och fysiskt utmanande men det går att tävla under rättvisa förutsättningar oavsett om man sitter på en XC, AM eller DH-cykel. Jag filmade lite med kompakt-kameran och det har jag klippt ihop till en liten video. Tanken var att jag skulle filma med hjälmkameran också när jag cyklade men jag lyckades med en riktig klassiker och lämnade linsskyddet på. Nästa tisdag kör vi samma sak igen och då hoppas vi att fler dyker upp för det här var verkligen skitskoj. Då ska jag lämna linsskyddet hemma!

MTB XCE 2013-08-27 from CK Örnen on Vimeo.

Varvsberget – vår nya arena

Ikväll var jag rätt nollställd hur jag skulle lägga upp passet då jag inte hunnit reka något. Vi skulle ju hitta kommande tävlingsbana. Men jag har ju åkt väldigt många varv hit och dir tidigare och jag visste var jag vill ha start och mål. Start nere vid slalombacken och sen värsta backen upp till hoppbackarna, där målet blir vid toppen och likaså varvningarna. Startbacken blir en extragång alltså. 🙂 Dusch och omklädning i FV hoppbackes fina hus hoppas jag.

Jag funderade dock lite i bilen och bestämde mig för att ta bort allt söderut så det blir en ganska rent varv runt berget alltså med små ”utflykter” på Lars nybyggda serpentinstig samt en tur över utsiktsklipporna över Veckefjärden – så det blir en vacker bana som har det mesta, utom möjligen ett surhål då. Den satt ganska direkt alltså banan och de flesta gilla den – utom Lars som tyckte ”Det var ett jäkla skitvarv”, för mycket grusväg (vid Kusthöjden). Den är dock väldigt konditionskrävande vill jag påstå med två rejäla backar.

 

DSC_0859

Fina vyer på toppen

DSC_0860

12 pers var vi ikväll men det var gott om MTB-cyklister då orienteringsklubbarna körde MTB OL-träning

För att hedra den kommande veterancupen och att jag faktiskt är medlem i vår andra cykelklubb här i kommunen  så körde jag i Gottnes gröna färger. Jag tror man blir lite snabbare då faktiskt 🙂

DSC_0862

Det var några nya ansikten med oss ikväll och det ser lovande ut på damsidan vill jag säga – välkomna. Vi måste ju ge Umeå/Obbola/Härnösand en match i cupen.

Nu ska jag söka tillstånd att pila up denna bana så är det bara att tuta ocjh köra sen, eller föresten för att träna såbehöver man ju inget tillstånd i vårt fantastiska land. Allemansrätten är bra den.  Vi ses på cupen den 14/7 – glöm inte att anmäla er bara. Sidan för eventet kommer upp snart.

Krafttrampet MTB i Skellefteå

Vi var ett gäng förväntansfulla Öviksbor som startade i Skellefteå i dag. De flesta lyckades riktigt bra – jag måste dock byta kraftleverantör tror jag. Någon ledning för leverans till mina ben hade nog ramlat ned. Jag fick se mig passerad av alla mina ortsfränder. Några kom dock topp tio som Johann Westman Gottne och Peter Sjölund CK Örnen.

Alexander Gidlund CK Örnen vann HJ-25 motion. Jag tycker dock att de hade glömt bort ungdomarna på denna tävling.

197 totala anmälda och ett riktigt fint arrangemang fick vi ta del av i alla fall samt att vädret var helt perfekt.

Fullständig resultatlista hittar ni HÄR

//Jan Erik

Bilder från kvällens landsvägsträning

Min hjälmkamera tog ett par tusen stillbilder med några sekunders mellanrum under kvällens landsvägsträning. Jag har valt ut ett dussin av dem.

DCIM100MEDIA
Samling vid Gnistan som vanligt. Gottne-gänget hade värvat en förstärkning från Skellefteå.

DCIM100MEDIA
I CK Örnen-klungan var vi drygt 10 cyklister ikväll.

DCIM100MEDIA
Det går bra att vara med även om man har rakt styre på cykeln.

DCIM100MEDIA
Rakt och fint pärlband av cyklister. 

DCIM100MEDIA
Vi hjälper varandra genom att varna för sprickor.

DCIM100MEDIA
När vi ska svänga gör vi förstås också tecken.

DCIM100MEDIA
Några av oss tog en liten extrasväng i Moliden.

DCIM100MEDIA
Vackert väder.

DCIM100MEDIA
Vardagshjältar i arbete.

DCIM100MEDIA
Ny och fin asfalt på 348:an. Fortfarande klibbig här dock.

DCIM100MEDIA
Vi kan gasa på lite för att komma ikapp de som ”genade”.

DCIM101MEDIA
En liten paus innan avslutningen.

 

Ännu ett deltagarrekord på MTB-träningen!

Ikväll var det roligt att vara ledare för MTB-gruppen då vi fick hela 19 st deltagare, varav väldigt många unga duktiga cyklister samt några helt nya bekantskaper. Inte mindre roligt var det att alla gillade mina olika banalternativ – så bra att det blir svårt att välja. Men utom träningstid gjorde några av oss ett ”tjuvåk” och sjutton vet om vi inte hittade en vinnare då där vi fick med det mesta av det bästa och nästan ingenting på rullskidbanan. Jag kommer att börja pila upp banan inom kort – kanske hinner jag innan nästa träning, nästa tisdag.

DSC_0732

Fullt på spåren ikväll med hela 19 personer!

//Jan Erik

Verksamheten i full gång

Idag var det en stor dag då vi äntligen fick cykla i skogen. Genesmon är ju det område i Övik där vintern snabbast släpper sitt grepp och idag var vi hela 16 personer som dök upp på träningen varav tre i sommarmundering så nu börjar det likna något. Dock har klädförsäljningen på CK Örnen en del att göra då vi bara var två med CK Örnen kläder.

Jag känner mig ganska nöjd med den bansträckning som vi kommer att nöta nu ett tag inför den första deltävlingen i MTB XCO. Den innehåller i början riktigt tekniska partier och stigningar för att på mitten vara enkla mostigar och slutligen några surhål för att få den rätta looken.

DSC_0646

16 tappra dök upp på dagens träning

I söderns nejder i Stockholm har Jim försökt sig på några tempolopp i form av Smack tempot på Arlanda samt Hofvettempot. Inga enkla race direkt med mjölksyran upp till öronen.

CK Örnen Smacktempot

Jim är snart ikapp en Ferrari efter vändningen (bild lånad av Smack Sigtuna Märsta arlanda cykelklubb)

Peter S gjorde ett försök med att tävla Lidingöloppet MTB men luften gick ur bokstavligen – TVÅ gånger så det blev DNF med 25 km kvar. Bättre lycka och däck nästa tävling!

Peter Lidingö1   Peter Lidingö2

Bättre gick det för Johan Westman från Gottne CK som lyckades ta sig in på en 40:e plats i klassen H30 med tiden 2:32:42 – GRATTIS! Segraren Mattias Wengelin fick tiden 2:05:04

Johan westman Lidingö 40e plats

 

//Jan Erik

Gott Nytt Träningsår

Det vill jag naturligtvis önska alla träningsvänner. Min egen summering för 2012 blev endast 288 timmar vilket är en klar bottennotering men i alla fall i snitt 50 minuter per dag vilket är hyfsad motionärsnivå och det är ju därför jag håller på – för att må bra, inte som elitsatsning. Klart roligaste träningsformen är fortfarande MTB – utan tvekan. En läcker, slingrande skogsstig som t.ex. enduroslingan på Västergissjömon eller en teknisk runda runt varvsbergsslingan, eller ett långlopp som Långa Billingeracet i Skövde slår det mesta.

Höjdpunkterna under året måste bli Multisportveckan på Fuerteventura i april som gav nya trevliga bekantskaper och fina träningspass med mest cykling men även löpning, simning, styrketräning och kanot – och kanonmat. Ön i sig var rätt kass men bara sällskapet gör mig sugen på en ny resa 2013.
Mountainbikesäsongen blev också rätt flitig med många tävlingar. Tyvärr funkade det inget vidare med kroppen då magen och annat krånglade. Cykelvasan blev dock en lyckad tillställning med tiden 3:19 på 95 km, en tid som det dessutom finns en hel del förbättringspotential på kändes det som. När inte magen och kroppen krånglar så går det.

Tolvtjärnsloppet får bli höjdpunkt nummer tre även om det mest blev slit med hårt skogsarbete och många timmars förberedelser för mig. Många rundor blev det på banan och en kronisk tennisarmbåge drog jag på mig. Förmodligen som droppen på allt musarbete jag gjort under åren.

72 startande tror jag det blev på en av sommarens varmaste dagar och en riktigt lyckad om än något seg tillställning som kanske får en fortsättning 2013.

Sista rycket blev en vecka på Gran Canaria i höst då jag fick ihop nästan 20 timmar på cykeln på denna fina, backiga ö. Efter detta har det inte blivit mycket bl.a pga byggnationer hemma och en ond armbåge. Trots att det inte riktigt förflutit som jag tänkt och bl.a elen fortfarande inte är installerad så hoppas jag på en premiärtur på den nyinköpta Tacx Genius trainern idag i mitt nya ”hem”.

Först så blir det dock lite snöskottning, ett vanligt fenomen denna vinter.

För 2013 så vill jag inte lova allt för mycket, men mer träning och lite tävlingar i MTB hoppas jag på, nu i en högre åldersklass, är jag verkligen så gammal??? Lite mer allsidig träning med välbehövlig löpning, kanske t.o.m med dottern som börjar spela på lite högre nivå i fotbollen. Sen blir det nog en MTB-cup i Övik med tre kortare varvlopp med Micke Lindnord som medarrangör plus Tolvtjärnsloppet långlopp. Det sista hänger dock på om jag får med mig lite fler medarrangörer då jag inte vill lägga ned SÅ mycket tid som det blev 2012.

Nä nu ut och skotta snö – sen installation av nya trainern. Håll er från vägarna i det före som är nu några dagar, det är fullkommligt livsfarligt före nu med modd och is!!

(Tyvärr kunde jag inte lägga in några bilder då vårt utrymme på 100Mb för mediauppladdning verkar vara överskriden. I väntan på att detta fixas får ni hålla tillgodo med texten)

//Jan Erik

 

Stora Bondgårds-multin…

Nu var det tid och evigheter sedan jag skrev något och jag ska nu ta och ändra på detta. Senaste inlägget jag skrev i denna blogg handlade om att jag inte hade någon lust till att träna, och jag struntade helt i att träna under den veckan. Läget är annorlunda nu.  Jag längtar verkligen efter snön, skidåkningen och alla tävlingar. Jag har mycket att göra men jag tar ett träningspass i taget. Jag gör det som känns lockande för dagen. Löpning, långskubb eller intervaller, styrketräning, rullskidor, cykling…………..

Eller…….

Varför inte……

En Bondgårds-multi!!

Delsträcka 1. Cykling från jobbet till tävlingsarenan. Inga konstigheter. Beprövade rörelser. Förvisso motvind, men nej, det gick smidigt och bra.

Delsträcka 2. Flytta en sån där stor, rund, snöbollsaktig ensilagebal från sitt överdrivet stabila och nästan löjligt svårrubbade läge, över ca 7-8 meters uppförslut, genom en 120 graders sväng och över en sörjig utförsbacke till sin plats mitt i en hästhage.

Delsträcka 3. Bära in 63 säckar pellets i mörkret ned för en källartrappa.

Delsträcka 4. Upploppsraka. Kratta gamm-hö från hagen och köra det på ”tippen”, ta in hästarna, ta sig in i huset och sist men inte minst frakta en Felix Mexikansk Paj från kylen till micron, värma den, bära den till bordet och äta den innan jag somnar.

 

Delsträcka 1 var som sagt var inget att orda om. Jag använde den mest till att tagga järnet inför delsträcka två, som jag förstod skulle bli kvällens Utmaning. Ett snabbt klädbyte efter hemkomst och jag var redo för wrestling!

Precis som vid förra tillfället jag gick en dylik match, måste det ha varit något fusk vid invägningen. När jag mätte min motståndare med ögonen kändes det, på något sätt, lite orättvist. Fördelen var att jag faktiskt fick välja vilken av de 20 stora vita tjockisarna jag ville utmana. Jag valde en som såg lite trött ut, och som liksom lagt sig på sidan för att sova. Så, jag borstade av handskarna, klappade mig hårt tre gånger på kinderna och låren och gick till attack!!

Efter första tacklingen från min sida kändes det kanske lite hopplöst. Jag körde verkligen  ALL IN och den rörde sig inte en millimeter. Klämde då in mig med ryggen mot en av tjockisens vita kusiner och satte fötterna sturskt mot plasten på honom. Med hjälp av benpressteknik lyckades jag få honom i rörelse några decimeter tills han fastnade mot nästa släkting. Satan. Det knarrade och pep i plasten och jag fick min tredje mjölksyradusch. På´t igen bara!! Jag var nu tvungen att liksom vrida tjockisen för att få fritt spår uppför. Efter ca 50 hårda axeltacklingar kunde jag börja rulla min motståndare. Uppför. Springande ansats – DUNS!! Knirr, knorr –  Och den rör sig!! Kör på, kör på, kör på!! Förbluffande enkelt hade jag plötsligt med hjälp av händer, knän, axlar och huvud lyckats flytta dunderklumpen till grinden på hagen. Där gick det sedan hyfsat lätt att vrida honom igen. Utför var en lätt match. Lagom tills jag skulle välta upp fanskapet på högkant dök pappa upp som en räddande ängel, och han satte brutalt ett järnspett rakt in i magen på tjockisen, och sedan kunde vi enkelt välta upp honom på plats.

GAME OVER!!

Delsträcka 3 innebar en del springande i trappa med en säck under varje arm. Jag måste ha en ”hamster-gen” som gör att jag mår bra av att ha fulla förråd. Det gick jättefort. Och gladare och gladare blev jag för varje säck.

Delsträcka 4 – som vanligt på slutet av en tävling minns man inte riktigt HUR man tog sig i mål. I mål är jag i alla fall, för i kväll. 🙂

I morgon blir det lite mer genomtänkt träning igen. Jag känner mig stark och otroligt taggad inför vintern. Snart kommer snön och då kommer jag tillbringa  mycket tid på Rutberget och Skyttis. Jag längtar också efter att få åka skate bakom mina fyrbenta kompisar till låns, Spencer och Kahn. För att få samma fartkänsla som eliten får – UTAN hund – vilket är helt makalöst. Efter att ha skejtat 9 km på 22 minuter bakom hunden  i fjol har jag fått en känsla av ungefär hur fort de bästa verkligen åker. Man blir tårögd av flera anledningar 🙂

Förresten så var jag kanske lite gapig på jobbet inför utmaningen med höbalen. Någon sa oroat: ”Men, den väger ju tio gånger så mycket som dig!” ”Ja”, sa jag, ”men den har ingen hjärna”.

Frågan är – har JAG det? Om någon såg mig igår lär denne ha ställt sig frågan 😀

Vi syns förhoppningsvis i spåret 🙂

 

 

 

MTB på Gran Canaria

Målet för årets höstcykling var Gran Canaria där planerna var några timmars cykling varje dag samt lite vila vid poolen. Det blev mer av det förstnämnda och mindre av det sista – för att det helt enkelt är så tråkigt. Egentligen borde jag kanske vilat mer eftersomn att jag gick in i denna vecka helt slut efter en veckas hårt byggjobb hemmavid.

Jag hyrde cykel denna gång då det kostar ungefär lika mycket och är mindre bök – nackdelen är kanske att man inte får sin egna cykel. Det blev i alla fall en Cannondale Scalpel 29er aluminium. Oskön sadel och något ”svampig” i min smak men den fick duga.

Cykeldag 1 (dagarna är länkade till Garmindata) bjöd på lite ostadigt väder och uppe i bergen regnade det – MYCKET. Jag blev heldränkt några gånger vilket i.o.f var rätt skönt i värmen. Jag valde en klassisk landsvägsracertur för att slippa den värsta leran. Ayagaures damm med en förstganska snäll stigning och sen lite skarpare serpentiner. Möjlighet till fika finns dessutom i en bar innan byn för den sanne fikacyklisten.

Det otäcka var att det rasade sten när de porösa bergen luckrades upp. Jag kom dock inte ivägen. En så´n i huvudet så….

Cykeldag 2 blev det lite kustnära cykling kring golfbanor, bostadsområden med ”se vende” (till salu) skyltar och stigar vid havet.

Jag blev inte jagad av vargar men en del hundar hade synpunkter på min väg genom deras grishagar – tur de var på behörigt avstånd.

Cykeldag 3 gjorde jag ett tappert försök att ta mig till toppen – Pico de la Nieves ca: 1850m. Jag gav dock upp vid 1300m då det bokstavligen blåste småsten. Innan dess hade jag fått ”soppatorsk” och tankat en omåttligt god Pasta Bolognese i en by med störtregn och stormbyar utanför. Servitrisen skakade på huvudet när jag fortsatte uppåt men jag mötte flera andra MTB-åkare som visade att jag inte ensam var dum i huvudet. En bit längre upp så flög det som sagt småsten så jag vek av på en kul vandrings/cykelled med iordninglagda stenar i trappformad stig. Det var dock lite halt av regnandet så jag tog det easy.


Serpentiner under 4-milsklättringen uppför (1876hm)


Stenig vandringsled utför – riktigt roligt

Cykeldag 4 körde jag lite kvalificerad träning med bergsintervaller  -inte upp och ned utan bara upp, nya vägar hela tiden 🙂 Benen var väl ganska gnälliga denna dag och blev fort rätt sura – backarna var ju inte så snälla heller så ibland liknade det mest styrkepass istället för 4:or.

Cykeldag-5 bar det iväg på lite ”slätkörning” i mycke lugnt tempo (mestadels) till badorten Puerto Rico och lite badområdessnurr längs hela vägen hem. Jag gjorde också lite ”onödiga” avstickare upp på grusstigar som gav lite höjdmeter även denna dag.


Där ligger de – sälarna och lapar efter sol som ändå är borta från huden om en månad (eller aldrig). Undrar vad de tycker om cyklister? 🙂 ”Vilka idioter, missa massor med gratisdrinkar och flottiga pizzaslices på All inklusive och slösa bort tiden på dammiga vägar…” Men vi var många ”idioter” på vägarna vill jag lova – detta är en cykelö.

Cykeldag-6, sista dagen. Idag blev det den varmaste och mest vindstilla dagen och då passar jag på att ta den s.k. ”Gran Canyon rundan” genom ett dramatiskt och kuperat bergslandskap. Man väntar sig nästan höra Sergio Leones spaghettiwesternmusik och se Clintan komma ridande.


Clintan i Lycra?

Två liter vatten var lite i underkant under dessa timmar men benen var hyfsat med på noterna. På sluttampen körde jag om ett stort gäng som tog det ganska lugnt utför och kunde dra på lite. Med cykeln väl återlämnad kunde jag summera 4900hm och 19 timmar i sadeln efter 6 dagars cykling. Lite mindre än förra turen hit men man är väl ”hungrigare” på våren som det var då. Nu suktade jag mest efter pauserna.

Gillar man uppförs-/utförscykling, hissnande vyer och inte har höjdskräck så är Gran Canaria ett väl värt cykelmål – dock är allt ganska dyrt här.

Tackar för visat intresse!  //Jan Erik